Grattis Torsten Jemt!
Torsten Jemt var med och utvecklade tekniken när de första patienterna i världen behandlades med entandsimplantat i mitten av 1980-talet i Göteborg. Därefter har han genom sin forskning bidragit till dagens kunskap om utfallet av olika implantatprotetiska behandlingar. Under Odontologiska Riksstämmans högtidliga invigning i Göteborg 14 november fick Torsten Jemt ta emot årets pris ur Forssbergs Dentals Stipendiefond.
– Det var väldigt överraskande och roligt att få ta emot priset. Det är inget man går och väntar på direkt. Så jag blev förvånad, men självklart mycket glad, säger Torsten Jemt.
Torsten Jemt läste tandläkarutbildningen på tandläkarhögskolan i Göteborg. Han vidareutbildade sig till protetiker och var med i den första gruppen av tandläkare som fick den formella titeln när specialiteten infördes i början av 1980-talet. Efter specialistutbildningen avlade han doktorsexamen och gled in på implantat i samband med disputationen.
Han har arbetat på Brånemarkkliniken på Odontologen sedan den startades och är fortfarande kliniskt aktiv. Torsten Jemt är även adjungerad professor i protetik vid Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Han handleder än idag doktorander, även om han inte längre har huvudansvaret för någon doktorsstudent.
Under sina första 15 forskningsår reste han intensivt och föreläste om implantat. Han höll även i utbildningar och var delaktig i utvecklingen av implantatkomponenter. Det blev många studier och mycket föreläsningar. Han nämner just föreläsningar som ett bra sätt att samla och paketerar sin forskning, eftersom man märker vad som fungerar och kan skriva om det efter behov. På den tiden var implantat väldigt nytt och kontroversiellt. Torsten Jemt och hans kollegor fick under den tidiga perioden ofta försvara systemet och sina tankar.
– Utvecklingen av de första entandsimplantaten är en stor milstolpe i min karriär. Jag är väldigt glad och tacksam över att ha fått vara med från början i de orala implantatens historia. Att jag fick vara en del av de första teamen med Per-Ingvar Brånemark själv och vara med och behandla de allra första patienterna. Många av de tidiga patienterna har jag följt i min forskning och det är väldigt bra att kunna titta på ett så långt tidsperspektiv. Det var ett stort paradigmskifte på 1980-talet när vi var några få unga tandläkare från Göteborg som började prata om implantat. Det vände upp och ner på den odontologiska världen alla blev tvungna att omvärdera befintliga system och behandlingar. I dag är det 10-tals miljoner människor världen över som har fått orala implantat efter de första patienterna som jag var med att behandla, det är en ganska mäktig känsla, säger han.
Hans forskning har utvecklats från rent mekaniska komponenter till mer övergripande riskfaktorer vid implantatbehandlingar, och han har de senaste 15 åren fokuserat mer på uppföljning. Under 2000-talet har han forskat på olika kliniska komplikationer och dess orsaker.
– Idag är jag mer fokuserad på hela patientens biologiska system. Jag har till viss del flyttat ut ur munhålan. Implantat är en främmande kropp som immunsystemet måste förhålla sig till, det går inte att bara se det som ett oralt system. Därför måste man se till hela patienten, säger Torsten Jemt.
Torsten Jemt och hans kollegor utvecklade också tidigt en 3D-fotogrammetrisk teknik som kunde avforma munhålan digitalt redan på slutet av 1980-talet. Men den digitala tekniken för tillverkning av kronor och broar fanns inte då. CNC-fräsarna kom först senare och eftersom det saknades tillverkningsmöjligheter hade de till en början inte så stor klinisk nytta av bilderna.
– Det var roligt att vi i ett så tidigt skede började med det digitala. När vi började med CAD/CAM-tekniken fanns den knappt på marknaden, den digitalt styrda tillverkningen började komma först i slutet av 1990-talet. Idag har de frästa kronorna och broarna blivit en central del i dagens tandvård. Det har hänt ofantligt mycket inom tekniken för implantologin. Den digitala tillverkningstekniken är ett nytt paradigmskifte, jag tror att det mesta blir fräst istället för gjutet i västvärlden i dag. Och sista ordet är ännu inte sagt, vi vet inte vilken teknik som kommer att användas inom avformning om 15–20 år.